EXPERIMENT 4

DRAMATURGI

Experiment 1 Icon

Experimentets konturer och frågor

I en uppmärksammad artikel om ljudbokens framfart, som publicerades på Dagens Nyheter för några år sedan, konstaterade Albert Bonniers förlags litterära chef, att en ”digital kompetens” kommer vara nödvändig framöver, när man befinner sig i en förlagsvärld stadd i förändring. Man måste, konstaterade han, ”ha koll på hur formatet påverkar hur vi uppfattar en berättelse och så vidare, det är en narratologisk kompetens som är viktig och självklar”. Frågan om ljudboksformatets relation till berättelsen och berättandet är utgångspunkten för det tredje experimentet inom ramen för projektet Den lyssnande kritiken.

Datum: 14–15/5 2022

Tid: 14:00–sent, 10:00–14:00

Plats: Folkteatern Gävleborg

Tanken att vissa texter lämpar sig bättre för lyssning än andra – att ett språk fyllt av komplicerade, bisatstunga och vindlande meningar är alltför omständligt och svårt att lyssna till, eller att romaner med omfattande personregister, när de läses in, bara gör att läsaren tappar bort sig i alla namn – återkommer ofta i diskussionen om ljudboksboomen. Men vad innebär det att en text är mer eller mindre lämplig för ett visst format? Hur förhåller sig tanken om en dramaturgi anpassad till ljudbokssituationen till den långa tradition av muntliga berättelser med både stora persongallerier och relativt komplicerade händelseförlopp som är litteraturens vagga? Vad innebär det att man, även när man talar om berättelser anpassade till ljudboksformatet, pratar om att skriva för ett visst format? Går det att tänka sig ett ljudboksskapande som inte går via skrivandet?

De här frågorna knyter alla an till ljudbokens outtalade historia: den muntliga litteraturen. Men finns det någonting i det nya ljudboksformatet som återupplivar den muntliga aspekt av litteraturen, som inte minst slam-poesin har lyft fram på senare tid, eller försvinner det muntligas nerv i själva inspelningen? I den scenbundna poesin finns ju en betoning på just framträdandet, vilket öppnar upp för en diskussion om skillnaden mellan deklamerad och inspelad röst. Vad är det man förlorar i ljudboken visavi scenpoesin, och vad är det man vinner i förhållande till den skrivna texten? På vilket sätt är en berättelse beroende av en poet eller skådespelares fysiska närvaro?

DET PRAKTISKA

Detta tredje experiment äger rum på Folkteatern Gävleborg och inledningen kommer att hållas av dramatikern och regissören Christina Ouzounidis, och fokusera förhållandet mellan scen, text och röst.

Experimentets huvuddel utgår från ett fyrfaldigt tillägnande av Löpa varg av Kerstin Ekman. Deltagarna kommer dels få lyssna på en del av boken som talbok (inläst av Örjan Blix), därefter som just ljudbok (inläst av Lennart Jähkel). Till detta kommer deltagarna även att ta del av litteraturen som uppläsning och i dramatiserad form. Deltagarna kommer också att i grupp arbeta med att gestalta ett utdrag ur boken.

Målet är att både skärskåda upplevelsen av framförandet respektive uppspelningen i sig och belysa den påverkan som framförandet och uppspelningen har på verkets narrativ. Till detta knyts frågor om den kroppslighet som är inskriven i språket, och hur pjäsen påverkas av närvaron eller frånvaron av en kropp.

RESERVATION AV PLATS

Föranmälan krävs för att delta på experimentet, och görs via anmälningsformuläret här. Evenemanget är kostnadsfritt, men platserna begränsade.

Detta experiment har redan ägt rum!

För att ta del av materialet från experimentet, besök gärna vårt ljudarkiv. Där vi har bland annat sparat ljudinspelningar från projektets olika delmoment.

Klicka här för att komma till ljudarkivet

Folkteatern Gävleborg

KONTAKTA OSS

mejl: dlk@kritiklabbet.se
telefon: 073 599 08 49